Hippieledens arv: fröbanker, smugglare och kampen för hampan

Perth, Australien, den 24 juli 1990. Nevil Schoenmakers är hemma och hälsar på sin familj när polisen griper honom. Det är den amerikanska regeringen som vill ha honom utlämnad. Brottet är att han från Nederländerna har sålt cannabisfrön till kunder i USA via annonser i tidningen High Times. Utlämningen går aldrig igenom, eftersom det han gjort var lagligt i Nederländerna, och åtalet läggs ner.

Det här är femte och sista delen i vår serie om hippieleden. Vägen över land stängdes 1979, men det resenärerna hade tagit med sig hem levde vidare. Frön, kunskap, smuggelvägar och idéer blev grunden till mycket av den cannabiskultur vi ser i dag. Här berättar vi om några av personerna som förde arvet vidare, och om vad som hände sedan.

Fröna som blev nya sorter

Som vi berättade i del två tog resenärer och smugglare med sig frön hem från Afghanistan. Men det var inte bara därifrån. Under 1960- och början av 1970-talet var det enligt forskarna Robert C. Clarke och Mark Merlin lätt att få tag på frön från många av de traditionella odlingsländerna, och de tidiga odlarna i väst korsade dem med varandra om och om igen. Sorterna som odlats lokalt i generationer kallas landsorter, eller landraces på engelska.

En av dem som korsade landsorterna var amerikanen David Watson, mer känd som Sam the Skunkman. I början av 1970-talet liftade han från Marocko till Indien, och i slutet av decenniet var han med och tog fram Skunk #1 i Kalifornien, en korsning av afghanska, mexikanska och colombianska sorter. Våren 1985 flyttade han till Amsterdam och tog med sig sina frön. Enligt Clarke och Merlin bygger de nederländska sorterna till stor del på tre sorter från USA:s västkust: Northern Lights, Skunk No. 1 och Haze.

Amsterdam blir fröernas stad

Nevil Schoenmakers föddes i Perth 1956 och grundade The Seed Bank i Nederländerna 1984. Han var den första som sålde cannabisfrön direkt till allmänheten genom annonser i High Times. Det var de annonserna som ledde till gripandet i Perth 1990. Han dog 2019.

Ett år efter Schoenmakers kom nederländaren Ben Dronkers. Han har berättat att han reste till Pakistan i början av 1970-talet och tog med sig frön hem. 1985 grundade han Sensi Seeds, och samma år öppnade han Hash Marihuana & Hemp Museum i Amsterdam. Museet visar cannabisens historia, från gamla pipor och hampfibrer till konst och affischer, och 2012 öppnade en filial i Barcelona. Ben Dronkers får ett eget porträtt i serien.

Smugglarna

Hippieleden skapade också smuggelvägar. En av de mest kända smugglarna var walesaren Howard Marks, född i Kenfig Hill 1945. Under 1970- och 1980-talen smugglade han hasch från bland annat Pakistan, Afghanistan, Libanon, Nepal och Thailand till Europa och Nordamerika, och han hade enligt uppgift upp till 43 olika alias.

1988 greps han på Mallorca efter en utredning av den amerikanska narkotikapolisen DEA. Han dömdes till 25 års fängelse i USA men släpptes i april 1995. Året därpå kom hans självbiografi Mr Nice, som blev en storsäljare och senare film. Howard Marks dog den 10 april 2016, och även han får ett eget porträtt i serien.

I USA hade Brotherhood of Eternal Love redan visat hur långt smugglingen kunde gå. Gruppen, som vi berättade om i del två, förde hasch och hascholja från Afghanistan till Kalifornien tills polisen slog till mot den den 5 augusti 1972 och grep 57 personer i Kalifornien, Oregon och Hawaii.

Jack Herer och kampen för hampan

Arvet handlade inte bara om hasch. 1985 gav amerikanen Jack Herer ut boken The Emperor Wears No Clothes, om hampans historia som råvara för papper, rep, tyg och mycket annat. Boken blev en av de viktigaste för den rörelse som ville få tillbaka hampan som gröda, och Herer reste runt och talade om den resten av livet.

Idéerna fick genomslag. På 1990-talet började flera europeiska länder åter tillåta odling av industrihampa, och 1994 grundade Ben Dronkers företaget HempFlax i Nederländerna för att odla hampa i stor skala. Det är samma industrihampa som i dag används till allt från textil och byggmaterial till CBD-produkter.

Landsorterna som försvinner

Arvet har också en baksida. Samma frön som spreds över världen har börjat tränga undan de gamla landsorterna. Enligt Robert C. Clarke och Mojave Richmond har förbud och illegal handel slagit sönder många traditionella odlingssamhällen, och nya frön har ersatt sorter som odlats på samma plats i generationer.

Det tydligaste exemplet är Marocko. På 1980-talet kom västerländska hybridfrön till Rifbergen, och inom tio år syntes deras egenskaper hos nästan alla plantor i området, enligt Clarke och Merlin. Hur odlingen i Rif har förändrats berättar vi mer om i artikeln Marockanskt hasch: Rifbergen, torrsiktning och kvalitet. I dag finns samlare och forskare som försöker bevara de landsorter som finns kvar.

Från förbud till lagar

När hippieleden stängdes var cannabis förbjudet nästan överallt. Femtio år senare ser det annorlunda ut. Uruguay blev i december 2013 det första landet att reglera hela marknaden. Kanada följde den 17 oktober 2018, Malta i december 2021 och Luxemburg tillät odling för eget bruk i juli 2023. Den 1 april 2024 trädde Tysklands cannabislag i kraft.

Även längs själva leden har något hänt. Som vi berättade i del tre har provinsen Gandaki i Nepal under 2026 tillåtit licensierad odling för medicinska och industriella ändamål, för första gången sedan förbudet 1976.

Det hippieleden lämnade efter sig

Pudding Shop i Istanbul, Chicken Street i Kabul, Freak Street i Kathmandu och coffeeshoparna i Amsterdam. Hippieleden var en väg som bara fanns i drygt tjugo år, men den kopplade ihop en uråldrig cannabiskultur i Asien och Nordafrika med en ny generation i väst. Fröna, hantverket och berättelserna som följde med hem formade mycket av det vi ser i dag, från coffeeshops och fröbanker till museer och hampodling.

Serien slutar här, men berättelsen gör det inte. Härnäst kommer porträtt av några av personerna som formade den, med Mila Jansen först. Senare kommer också en egen artikel om Christiania.

Tidslinje

• 1972: Polisen slår till mot Brotherhood of Eternal Love den 5 augusti.
• 1979: Revolutionen i Iran och Sovjets invasion av Afghanistan stänger vägen över land.
• 1984: Nevil Schoenmakers grundar The Seed Bank.
• 1985: Sam the Skunkman flyttar till Amsterdam. Ben Dronkers grundar Sensi Seeds och Hash Marihuana & Hemp Museum. Jack Herers bok kommer ut.
• 1988: Howard Marks grips på Mallorca.
• 1990: Nevil Schoenmakers grips i Perth, men utlämnas aldrig.
• 1994: Ben Dronkers grundar HempFlax.
• 1996: Howard Marks självbiografi Mr Nice kommer ut.
• 2013: Uruguay blir första landet att reglera cannabismarknaden.
• 2018: Kanadas cannabislag träder i kraft den 17 oktober.
• 2024: Tysklands cannabislag träder i kraft den 1 april.

Fler delar i serien

Det här är del fem av fem i vår serie om hippieleden:

• Del 1: Hippieleden: vägen över land till Kabul och Kathmandu
• Del 2: Afghanskt hasch och hippieleden: Kandahar, Kabul och Chicken Street
• Del 3: Freak Street, Himalaya och Goa: hippieledens slut i Nepal och Indien
• Del 4: Hantverket bakom haschet: från handgnidet charas till sikt och isvatten
• Del 5: Hippieledens arv: fröbanker, smugglare och kampen för hampan (den här artikeln)

Läs också vårt porträtt av Frenchy Cannoli, som lärde sig göra charas i Himalaya.

Källor

• Clarke, R. C. & Merlin, M. D. (2016). Cannabis Domestication, Breeding History, Present-day Genetic Diversity, and Future Prospects. Critical Reviews in Plant Sciences, 35(5-6). doi:10.1080/07352689.2016.1267498.
• Clarke, R. C. & Richmond, M. (2020). Cannabis Business Times. Cannabis Landraces: Past, Present and Future?.
• Vice. The story of skunk.
• Wikipedia. Sam the Skunkman.
• Wikipedia. Nevil Schoenmakers.
• Wikipedia. Hash, Marihuana & Hemp Museum.
• Wikipedia. Howard Marks.
• The Boston Globe (2016). Howard Marks, drug smuggler turned author.
• Wikipedia. The Brotherhood of Eternal Love.
• Wikipedia. The Emperor Wears No Clothes.
• Wikipedia. Hippie trail.
• Wikipedia. Cannabis in Uruguay.
• Wikipedia. Cannabis in Malta.
• Wikipedia. Cannabis in Luxembourg.
• Bundeszentrale für politische Bildung (2025). Ein Jahr Cannabisgesetz.

Toppbild: montrar på Hash Marihuana & Hemp Museum i Amsterdam. Foto: Ank Kumar, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.