Jack Herer kallades The Hemperor, hampans kejsare, och få har påverkat synen på växten lika mycket som han. Han var militärpolis i Korea och röstade republikanskt långt upp i vuxen ålder. Sedan blev han den man som mer än någon annan fick världen att minnas att hampa en gång gav oss rep, segel, papper och tyg. Hans bok The Emperor Wears No Clothes har sålt i hundratusentals exemplar, en känd cannabissort bär hans namn och han ställde upp i presidentvalet två gånger. Här är historien om mannen bakom hampans bibel.
I korthet
- Jack Herer föddes den 18 juni 1939 i delstaten New York och dog den 15 april 2010 i Eugene, Oregon.
- Han var militärpolis i den amerikanska armén i Korea och konservativ republikan tills han var trettio år.
- 1985 gav han ut The Emperor Wears No Clothes, en av de mest lästa böckerna om hampa som skrivits.
- Han var med och lyfte fram den statliga filmen Hemp for Victory från 1942, som myndigheterna länge sa inte fanns.
- Han ställde upp i presidentvalen 1988 och 1992 för Grassroots Party.
- 1994 döpte Sensi Seeds i Amsterdam en sativadominant sort efter honom: Jack Herer.
Militärpolis, neonskyltar och en republikan i Los Angeles
Jack Herer föddes den 18 juni 1939 som yngst av tre syskon och växte upp i Buffalo i delstaten New York. Han hoppade av skolan för att ta värvning i armén och tjänstgjorde som militärpolis i Korea. När han kom hem var han en övertygad konservativ, en så kallad Goldwater-republikan, och han hade inte mycket till övers för hippierörelsen som växte fram omkring honom.
1967 flyttade han med fru och tre söner till Los Angeles, där han fick jobb på ett företag som tillverkade neonskyltar. När hans första fru prövade cannabis i början av sextiotalet ska han ha hotat med att lämna henne. Det är en detalj som säger en hel del om hur långt han hade kvar till den person han senare blev.
Sommaren 1969: trettio år och ett nytt perspektiv
Sommaren 1969, samma år som han fyllde trettio, provade Jack Herer cannabis för första gången. Det blev en vändpunkt, men inte främst på grund av upplevelsen i sig. Han började ifrågasätta allt han hade fått lära sig om växten. Om det han hade hört om cannabis inte stämde, vad mer var då fel?
Äktenskapet tog slut kort därefter och Herer lämnade det trygga livet bakom sig. Han började läsa allt han kom över om cannabis och hampa, och det han hittade skulle bli hans livsuppgift.
Head shops i Venice Beach och pakten med Captain Ed
I början av sjuttiotalet blev Herer delägare i head shops i Venice Beach, butiker som sålde pipor, rullpapper och annat för den som rökte. 1973 gav han tillsammans med Al Emmanuel ut G.R.A.S.S., ett slags humoristisk guide som betygsatte cannabis på en skala från ett till tio. Samma år träffade han Ed Adair, en annan butiksägare som alla kallade Captain Ed.
Captain Ed blev hans vän och mentor, och det var han som fick Herer att förstå hur stor roll hampan hade spelat i historien. De två gav varandra ett löfte: de skulle arbeta för att cannabis blev lagligt och att de som satt fängslade för cannabis släpptes, ända tills de lyckades eller fyllde 84. Captain Ed dog i leukemi på nittiotalet. Herer fortsatte arbetet för dem båda.
Två veckor i fängelse för en femdollarsbot
Under början av åttiotalet samlade Herer in namnunderskrifter för att få cannabisfrågan till folkomröstning i Kalifornien. Han registrerade också väljare, och det var just det som fick honom gripen. Han hade ställt sig på federal mark i Los Angeles efter mörkrets inbrott och fick en bot på fem dollar. Han vägrade betala av princip.
1983 avtjänade han i stället två veckor i ett federalt fängelse. Tiden där blev inte bortkastad. Det var i cellen han började skissa på den bok som skulle göra honom känd över hela världen.
The Emperor Wears No Clothes
1985 gav Jack Herer ut The Emperor Wears No Clothes på eget förlag. Titeln är lånad från H.C. Andersens saga om kejsarens nya kläder, och poängen är densamma: alla ser vad som pågår, men ingen säger det högt. Boken bygger på mer än tio års insamlat material om hampans historia, från rep och segel under segelfartygens tid till papper, tyg och lampolja.
Herers huvudtes var att hampa skulle kunna ge världen papper, textil, byggmaterial, mat och bränsle, och att växten hade trängts undan av ekonomiska intressen snarare än av goda skäl. Han pekade ut tidningsmagnaten William Randolph Hearst, kemijätten DuPont och finansmannen Andrew Mellon, och kopplade dem till det amerikanska förbudet 1937. Den historien kan du läsa mer om i vår artikel om cannabis historia.
Boken trycktes i flera upplagor, en del av dem på hamppapper. Den har sålt i över 600 000 exemplar enligt NORML, och andra källor talar om ännu fler. Bakom boken står också ett vad som blivit legendariskt: Herer och hans medarbetare lovade 100 000 dollar till den som kunde motbevisa bokens påståenden om hampans historia. Ingen har kammat hem pengarna.
Hemp for Victory: filmen som inte skulle finnas
Ett av de mest kända kapitlen i Herers historia handlar om en film. 1942 gjorde det amerikanska jordbruksdepartementet propagandafilmen Hemp for Victory, som uppmanade bönder att odla hampa för krigsinsatsen. Hampan behövdes till rep, fallskärmsremmar och tyg när importen från Asien hade stoppats.
Efter kriget glömdes filmen bort, och under många år fick den som frågade beskedet att någon sådan film aldrig hade gjorts. Herer fick en kopia 1984, och den 19 maj 1989 lämnade han tillsammans med Maria Farrow och Carl Packard över VHS-kopior till Library of Congress i Washington. Året därpå hittades även en kopia i det amerikanska riksarkivet. Filmen är i dag allmän egendom och ett av de mest citerade dokumenten i hampans moderna historia.
Vad höll och vad höll inte?
Alla delar av boken har inte stått sig. Forskare som Hayo van der Werf och Ivan Bócsa, som båda arbetat med hampa som gröda, har kritiserat Herers siffror om hur mycket hampa ger per hektar och hur mycket cellulosa den innehåller. Teorin om att Hearst, DuPont och Mellon låg bakom förbudet ses också av många historiker som förenklad. Förbudet hade flera orsaker, och Harry Anslinger och den politiska stämningen på trettiotalet spelade minst lika stor roll.
Det ändrar inte bokens betydelse. Herer var ingen akademiker, utan en aktivist som samlade ihop det han hittade och ställde frågor som ingen annan ställde. Han fick miljontals människor att börja se hampa som en gröda med lång historia, inte bara som en drog. Mycket av dagens hampaindustri, från textil till byggmaterial, vilar på en debatt som han var med och startade.
Presidentkandidat, kolonialkläder och 1 949 röster
Efter boken var Herer ständigt på resande fot. Han höll tusentals tal, signerade böcker och dök upp på demonstrationer i Washington, ibland utklädd i kolonialkläder för att påminna om att landets grundare själva odlade hampa. Han grundade organisationen HEMP, Help End Marijuana Prohibition, och gjorde sig känd som en talare som kunde hålla publiken i timmar.
1988 och 1992 ställde han upp i det amerikanska presidentvalet för det lilla Grassroots Party. Han fick 1 949 röster första gången och 3 875 den andra. Resultaten var blygsamma, men kampanjerna gav honom en scen. 1996 var han med i arbetet bakom Proposition 215 i Kalifornien, den folkomröstning som gjorde delstaten först i USA med att tillåta medicinsk cannabis. Hur den amerikanska politiken har förändrats sedan dess kan du läsa om i artikeln om cannabis omklassificering i USA.
Amsterdam och sorten som bär hans namn
Herers rykte nådde snabbt Europa och inte minst Amsterdam. Där fanns Ben Dronkers, grundaren av Sensi Seeds och Hash Marihuana & Hemp Museum, som själv hade rest till Pakistan i början av sjuttiotalet och tagit med sig frön hem. Den historien berättar vi om i Hippieledens arv. Dronkers museum var också en av dem som stod bakom Herers vad om 100 000 dollar.
Under flera år hade Sensi Seeds arbetat på en ny sativadominant sort, framtagen av Ben Dronkers son Alan. När den var färdig 1994 fick den namnet Jack Herer, och den tillägnades honom officiellt under High Times Cannabis Cup i Amsterdam samma år. Sorten vann sedan själv Cannabis Cup och har blivit en av de mest kända i världen. I dag är det många som känner till namnet Jack Herer utan att veta att det en gång var en person.
Namnet har också letat sig in i vårt eget sortiment. Terpenprofilen från sorten finns hos oss som Jack Herer terpener från svenska Nordic Terpenes och som Jack Herer vape.
Hampans återkomst i Tyskland
Få länder visar Herers inflytande lika tydligt som Tyskland. 1993 kom boken ut på tyska under titeln Die Wiederentdeckung der Nutzpflanze Hanf, översatt och bearbetad av journalisten Mathias Bröckers. Den blev en bästsäljare, har tryckts i över fyrtio upplagor och sålt i mer än 100 000 exemplar.
Boken kom precis när intresset för hampa vaknade i Europa. Bröckers blev 1994 delägare i hampagrossisten Hanfhaus, och 1996 fick tyska bönder åter odla industrihampa efter att ha varit förbjudna sedan början av åttiotalet. För många tyska hampaodlare och aktivister blev Herers bok själva startskottet.
Hempstalk 2009 och de sista åren
Sommaren 2000 drabbades Herer av en hjärtinfarkt och en svår stroke som påverkade både talet och rörligheten. Han tränade sig tillbaka under flera år och var snart ute och talade igen. Han hade sedan länge band till Oregon, där han 1987 hade öppnat butiken The Third Eye Shoppe i Portland. Butiken drevs vidare av sonen Mark fram till 2017.
Den 12 september 2009 talade Herer på festivalen Hempstalk i Portland. Han uppmanade publiken att fortsätta kämpa och att aldrig ge upp. Strax efter att han lämnat scenen fick han en ny hjärtinfarkt bakom kulisserna. Han återhämtade sig aldrig helt och dog den 15 april 2010 i sitt hem i Eugene, 70 år gammal. Han är begravd på Eden Memorial Park i Los Angeles.
Därför kallas han The Hemperor
Jack Herer var ingen forskare, ingen politiker och ingen affärsman. Han var en före detta militärpolis som läste, frågade och vägrade att tiga. Hans bok fick hampa att återvända till samtalet, inte som ett hot utan som en gröda med tusenårig historia. Mycket av det vi tar för givet i dag, från hampatextil till CBD-produkter i vanliga butiker, hade varit svårt att föreställa sig när han satt i sin cell 1983 och började skriva.
Han är en av de personer som format den kultur som vuxit fram kring växten, precis som de vi berättar om i serien om hippieleden, haschets hantverk och i vårt porträtt av Frenchy Cannoli. The Hemperor är död, men frågan han ställde lever kvar: varför förbjöd vi en av de mest användbara växter som finns?
Vem var Jack Herer?
Jack Herer (1939 till 2010) var en amerikansk hampaaktivist och författare. Han är mest känd för boken The Emperor Wears No Clothes från 1985 och kallades The Hemperor, hampans kejsare.
Vad handlar The Emperor Wears No Clothes om?
Boken beskriver hampans historia och användningsområden, från papper och textil till bränsle och byggmaterial. Herer menade att växten hade förbjudits av ekonomiska skäl snarare än goda argument.
Varför kallas Jack Herer The Hemperor?
Smeknamnet är en ordlek på engelskans emperor, kejsare, och hemp, hampa. Det syftar både på hans bok och på hans roll som den mest kända rösten för hampa under flera decennier.
Varför heter en cannabissort Jack Herer?
Sensi Seeds i Amsterdam döpte en sativadominant sort efter honom 1994 och tillägnade den honom under Cannabis Cup samma år. Sorten blev senare en av de mest kända i världen.
När dog Jack Herer?
Jack Herer dog den 15 april 2010 i Eugene, Oregon, 70 år gammal. Han hade drabbats av en hjärtinfarkt efter att ha hållit tal på Hempstalk-festivalen i Portland i september 2009.
Vad är Hemp for Victory?
En film från 1942 där det amerikanska jordbruksdepartementet uppmanade bönder att odla hampa för krigsinsatsen. Jack Herer var med och lämnade över kopior till Library of Congress 1989.
Källor
- Wikipedia. Jack Herer.
- Wikipedia. The Emperor Wears No Clothes.
- Wikipedia. Hemp for Victory.
- NORML (2010). NORML Remembers The Hemperor Jack Herer.
- Willamette Week (2017). The Story of One of the Greatest Cannabis Advocates Who Ever Lived and the Strain That Bears His Name.
- Ganjapreneur. Profile: Jack Herer, The Hemperor.
- Ed Rosenthal (2018). Long Live the Hemperor, Jack Herer.
- Texas NORML (2010). Jack Herer 1939 to 2010.
- Hanf Magazin (2018). Die Wiederentdeckung der Nutzpflanze Hanf: 25 Jahre später.
- Wikipedia. Mathias Bröckers.
